Larsan kör på torra land

I torsdags, den 18 november, var Stina och pappa Lars på Donsö. De praktiska insatserna var dels att ta hem kanoterna för vinterförvaring och dels att sötvattenköra båtmotorn. Det är alltid roligt!

Nya knoppar

Två vita kaktusar köpte jag till ju för några år sedan. Nu är en rosa. Eller är den ny och vit nr 2 död? Hur som helst var de nog manipulerade. De är ju uppenbart att det är novemberkaktusar och inte julkaktusar. De fick stå ute i somras, hade läst att de skulle bli så friska och starka då. Snarare blev massa blad bruna och dog. Nåväl, de tycks ha överlevt.

Cirkeln sluten, men vi fortsätter i spiraler!

Ett år med Davidssons på Donsö! (nästan). 21 nov 2009 avslutades förra sommaren med att båten togs upp. Samma dag startades dagboken mest för att testa hur lätt det var att lägga upp en blogg. Det var ju hur lätt som helst. Och så fick vi någonstans att göra några av alla miljoner digitala bilder vi knäpper av till höger och vänster. Och lite chans att komma ihåg vart tiden tog vägen.

Så var det dags igen, hög tid att få båten ur sjön, det är ju nästan första advent. Denna gången med kulingvarning. Ingen Stellan (han var snäll han) dök upp denna gång men Orvar och Bo var ju minst lika bra, vi behöver lite hjälp när båten skall vändas över på mage. I år var alla platserna längs kanten upptagna, vi känner oss lite ivägen, men det blir nog några båtar till i yttre raden. Vår gamla cykelkärra har oxå överlevt ett år till och är utmärkt att köra motor mm på..

Årets sista Lökholmendag?

Underbart höstväder! Stjärnklar kväll igår, nära noll men ingen frost. SOL!!! Jag var på plats kl 8. Båten i den sydöstra viken. Skådning från sydväst!

Äntligen kom den blå kärrhöken, en hona, men framförallt en ny art och inte vilken som helst: Tre mindre sångsvanar sträckte söderut ett par hundra meter från ön och 30 - 50 meter upp. Innan dess hade jag sett många svanar på långt håll. Som mest drygt 30 i en grupp och alla på väg mot Danmark.

Bland övriga obsar kan nämnas: snösparv, toppskarv, sillgrissla och sjöorre.

Så här sent på året har jag inte besökt Lökholmen - detta gav mersmak!