Text från svt.se:
"Unikt möte mellan Jupiter och Saturnus
Vi går inte bara mot ljusare tider – på måndagen sker även ett unikt möte
mellan planeterna. Det är Saturnus och Jupiter som kommer sällsynt tätt
intill varandra. Mötet går att skåda från jorden med en kikare.
Det tar 30 år för Saturnus att snurra ett varv runt solen. Jupiter 12. Sett från
jorden hinner Jupiter i kapp Saturnus vart 20:e år. Men att planeterna
befinner sig så nära varandra som nu är särskilt sällsynt.
– Senast de var så här nära var i juli 1623. Det beror på att deras banor
inte är i exakt samma plan, säger Carina Persson, forskare inom galaktisk
astrofysik vid Chalmers.
Titta åt sydväst
Men våra förfäder kunde då inte beskåda den så kallade konjunktionen
, eftersom solen blockerade den.
– Förra gången en sådan här konjunktion var lika lätt att se som i år var
den 4 mars 1226. Nästa gång planeterna är skapligt nära varandra igen blir 2080.
Redan nu kan man se hur de två planeterna närmar sig varandra. De hittas
lättast genom att titta på himlen åt sydväst vid solnedgång, då det fortfarande
är för ljust för att se stjärnorna.
– Men de ligger lågt ner på himlen, strax över horisonten. Så det får inte vara
skog och berg som skymmer.
733 miljoner kilometer
På måndag den 21 december, någon timme efter solnedgång, möts de
två himlakropparna på himlen. Jupiter, den största planeten i vårt solsystem,
kommer vara mest ljusstark och befinna sig strax under Saturnus.
– Med en kikare kan man få se Saturnus ringar och Jupiters månar.
Men i verkligheten är Jupiter och Saturnus inte så nära varandra som
det ser ut från jorden. Saturnus är 733 miljoner kilometer längre ifrån
jorden än Jupiter, säger Carina Persson.
Hon forskar själv om exoplaneter, alltså planeter kring andra stjärnor
i fjärran solsystem.
– Det är fascinerande att vi kan se planeterna i vårt eget solsystem med
blotta ögat. Det är ju ändå vår hembygd."
---------------------------------------------------
Den 21 december var det mulet på em. Vi kom hem till Kungälv på kvällen
och kanske var det en gnutta klarare då - men från vår utsiktspunkt (balkongen)
ser vi ej mot sydväst.
På juldagen när vi återkom till ön var det däremot en strålande dag och vid
17-tiden gav vi oss ut och spanade. Jupiter är lätt att se (den fastnade
tillochmed på fotot) Saturnus sågs för bara ögat strax nedan och lite till höger.
Ännu tydligare i kikaren men det var svårt att säkert identifiera ringarna med en skakig
handkikare
.
