Jordskalv på Donsö - ett öronvittne berättar

Lars Davidsson 61:

"Jag var där"

- Bozze och jag såg en film på TV. Rätt som det var hörde vi (mer än kände) ett dovt, djupt muller. Egentligen ett mellanting mellan knall och muller: Kort, nästan som en knall och dovt som muller.

- Vi frågade oss båda: Vad var det där?

Jag gick ut och fick syn på Roger som gått ut på sin balkong. Tillsammans med en granne på berget kom vi fram till att det nog var ett kanonskott, avlossat någonstans i skärgården.

Först när jag läste GP på morgonen fick jag klart för mig vad det var...

Text och bild från GP och text från Sveriges Radio:

Skalvet inträffade klockan 21.46 på onsdagskvällen.

 Att Västsverige är mer sårbart för jordskalv än övriga landet kan bero på att bergen i området är yngre.

De västsvenska bergen är "bara" 1,1 miljarder år gamla medan landets övriga berg är 1,8 miljarder år. 2014 inträffade ett skalv på 5,6 i Kattegatt.

- Det kan vara en av förklaringarna till att Västsverige drabbas. Att bergen kan ha fler sprickor kan påverka också, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.

Under onsdagskvällen förekom flera uppgifter om var jordskalvet, som mätte 2,8 på richterskalan inträffade. Enligt amerikanska USGS mätningar ska exempelvis skalvets epicentrum ha inträffat 15 kilometer nordväst om Göteborg, det vill säga i Säve och med en magnitud på 3,4.

Den slutgiltiga positionen för onsdagskvällens jordskalv i Göteborg är söder om Amundön och väster om Skintebo, mellan de båda öarna Sockertoppen och Grundsö. Felmarginalen ligger dock på en kilometer.

Skalvet mätte 2,8 på Richterskalan.

Skalv som detta är ovanliga i Sverige. Enligt Björn Lund, universitetslektor i seismologi vid Uppsala universitet, inträffar de en till två gånger om året men sällan vid tätorter.

– Det är många människor som har känt av det här och man har känt både skakningar och mycket ljudeffekter som knallar eller att det låter som lastbil eller ett tåg har kört förbi.

Hur stor är risken att det kommer fler skalv?

– Det kommer möjligen ett par efterskalv. Men de bör vara så pass små att det inte ska kännas särskilt mycket. Möjligen kan det kännas ute på öarna. Och det kanske kommer inom de närmaste dagarna i så fall.

Kan man vänta sig att det skett några skador?

– Nej, det tror jag är osannolikt. Epicentrum är ute i havet och det här skalvet är så pass litet att det inte ska påverka byggnader

Skalvet skedde på 20 km djup och SOS alarm och räddningstjänsten fick rapporter från hela Göteborgsområdet om att skakningar känts.Inga rapporter om skador på hus eller byggnader har kommit in efter jordskalvet.

Färger i hamnen

Orienterarna har hittat till Donsö

O-Ringen vilade tisdagen den 21 juli och vi fick besök. 

• Aron och Linnea springer alla lopp och gör det fantastiskt bra! Grattis!
• Helene och Bert-Ove tar hand om Knut. Dessa tre har anmält sig till torsdagens sträckor.

Vi kunde tyvärr inte bjuda på riktigt toppenväder, men det artade sig faktiskt under dagen. Vår långpromenad till Myre Vale och hamnen blev en fin utflykt.

Premiärtur till Lökholmen

 Det är regn i luften och inte många fåglar i farten. Dock träffar jag på några favoriter:
* Hämpling. Tillsammans med rödstjärt är detta en favorit i skärgården.
* Tornfalk. Två falkar jagade över ön.
* Svartsnäppa. Oerhört graciös.
 (Fotona är lånade)

Åter till Läckö

Vi checkar in på Läcköstrand bara några km från Läckö slott. Här har vi bott förut. En fin blandning av camping, vandrarhem, BoB. Just den hopplöst långgrunda stranden är ingen höjdare men annars ett mysigt ställe. Vi specialstuderade den tyska familjen som kom med välstuvad släpvagn, dubbla kanoter, tält och perfekt organiserad packning - och välorganiserad upp-packning. Egna gamla nostalgiska campingminnen dök upp i sinnet.

Årets operaföreställning på Läckö heter Beatrice och Benedict. En version av Shakespeares Mycket väsen för ingenting tonsatt av Hector Berlioz som nu hade Sverigepremiär.

Lillbrorsan spelade trädgårdsmästare med fantastisk frisyr, han och hela ensemblen gladde oss storligen.

Dagen därpå blev det fika på Limtorget i Lidköping med trevligt sällskap.

En kanal och en kanal till

Efter god frukost lämnar vi Ängelsbers tisdag morgon för att grotta ner oss lite till i Strömsholms kanal.

Närmast söderut efter Åmänningen kommer Virsbo. Den slussen tjuvkikade vi på igår. Vi följer Kolbäcksån.

Därefter kommer Seglingsberg som blev dagens första stopp

 Vidare förbi Ramsnäs där det nedom slussarna  fanns ett naturreservat och fågeltorn med utsikt över vassarna och sjön Gnien. Passerar sedan Surahammar där vägen strax går över Borgåsen - ett ganska smalt landområde som skiljer Östersjön och Västersjön (!).

Stannar sedan vid Skanzenområdet i Hallstahammar som har en hel rad spännande slussar, broar och nittiogradiga kanalvinklar. På området fanns ett litet kanalmuseum, huset Mekanikus (dvs där kanalchefen huserade på sin tid) och förstås ett Cafe där vid tittade på foto/konstutställning och fikade. Kanalen ser finfin ut men VAR ÄR ALLA BÅTARNA? Vi har hittills endast sett en slussning på hela kanalen. Förklaras kanske av att endast ca 250 båtar nyttjar kanalen under säsongen....

Sen bar det söderut på E18/E20

På hemvägen tog vi vägen om Sjötorp - dvs där Göta kanal startar i Vänern -  där vi passade på att äta lunch, se massa slussningar, broöppningar, höra svenska kyrkan sjunga schlagers, passa på att köpa fair trade godis mm.

Ekomuseum Bergslagen

Flera av besöksmålen hittade vi i Ekomuseum Berslagen  - en sammanställning av fina besöksmål i området.

"Ekomuseet är stort. Det tar cirka tre timmar att köra med bil från Fredriksberg i Ludvika kommun ner till Strömsholm och Borgåsund vid Mälaren. Här hittar du gruvor, hyttor, bergsmansgårdar, järnbruk och kanal med slussar – ta alltså god tid på er för att upptäcka Ekomuseums alla speciella platser."

Klicka på bilden för förstoring

 Flogbergets gruvor
En hel rad med dagbrott att gå runt och kika ner i. Det fanns även guidade turer inne i gruvan. Vi nöjde oss att gå runt själva, sen såg fikade hemmabakt i den mysiga kafé-stugan och såg på film om  gruvarbetarlivet där hela familjerna var involverade. En liten sten fick följa med hem, den såg rostig ut så kanske var det något järnhaltigt? eller möjligen lite rödfärg??

Roligt taktegel såg vi  bk a vid Flogberget

Sedan åkte vi till Norberg och  beskådade Polhemshjulet och stånggången - dessa fantastiska tekniska skapelser för utnyttjande av vattenkraften. Där användes kraften till att driva gruvpumpen i Mossgruvan. Slutade klockorna på stånggången att pingla gällde det att snabbt ta sej upp ur gruvan innan den vattenfylldes. I Norberg finns oxå  Lapphyttan där där nylig forskning och utgrävningar visat att avancerad järntillverkning förekom i Sverige på 1100-talet, långt tidigare än vad som dittills varit känt. Det missade vi, så där får vi kolla nästa gång....

 

Norberg var ett litet fint välbevarat trähussamhälle. Vi fikade förstås på berömda Elsa Anderssons konditori - fin turistfälla med lång historia. Tillägg: Turistfälla eller ej - vi var i alla fall där. Konditoriet drabbades av en eldsvåda och brann ned till grunden den 21 augusti 2015. 

Goda kakor. Särskilt berömd var Tangotårtan.

Vandrade sen runt i byn och särskilt vid Abrahamsgården där vi tittade på hantverksutställning och konstgalleri. Karin fastnade en stund i näraliggande antikvariatet där innehavaren hade järnkoll på eftertraktade stickningsböcker.

Skönhetsdöden i Söderbärke

På en udde vid övergången mellan Södra Barken och Norra barken låg Söderbärke kyrka och hembygdsgård. En solig sommardag i juli är här bara så vackert som det nånsin kan bli i Sverige.

Det är förstås en del av Ekomuseum Bergslagen .

Det var så vackert så vi nästan dog men så småningom lyckades vi ändå fortsätta norrut mot Smedjebacken. Där vandrade vi i det gamla hamnområdet, såg storlom i kanalen , gick ombord på ångbåten...

Efter en runda till Flogbergets gruvor vände vi åter till Smedjebacken för dagens bad. Stor fin badplats hittade vi i utanför samhället där det även fanns stora ytor för sportutövning, planer och hallar...

Käcka badhytter i Smedjebacken

Avslutningsvis utmärkt och prisvärd lunch (strömming, potatis, lingon - mums) i det gamla hamnmagasinet.

Skulpturparken i Ängelsberg

En veckolång utställning i maj 2003 blev succe och var starten på Skulpturparken i Ängelsberg.
Årets tema är "Efter Kaos" (fast det visste vi inte när vi gick där), kanske en association till den stora skogsbranden året innan?
En del verk står där permanent, andra är tillfälliga besökare. Mycket att titta på och tänka på.
Vi kände oss ganska kulturella när vi gissade rätt på en av konstnärerna. Tyvärr ingen bild här så ni får inte chansen att gissa.