Gult som guld i finalen

Inte många - men vackra. Min andra gula ros blommar till sist - tre knoppar. Ger hopp för framtiden, planterad hösten 2009 men ännu har den inte satt riktig fart. I min pallkrageodling blir det allt färre kryddörter och blommorna får växa till. Strålrudbeckia planterades förra augusti. Årets semestersouvenir är vinterhypericum från Sofiero, den hamnade oxå i lådan.

Även inomhus blommar äntligen den med spänning väntade gula pelargonen jag köpte på Orustblommor /pelargonmuseet/ för ett år sedan. Den har växt väldigt långsamt. Guernsey heter den.

Mulen söndagsutflykt

Brännholmsviken. Stillsamt, trots högsommaren får man höstkänsla. I det blekgulgröna och lilarosa har hösttonerna kommit - gult, orange, brunt, slitet....

Korsmärkt

VEckans händelse på Donsö sätter avtryck. 

Korsmärkt är en uppbyggelsekonferens med festivalmöten, talkshows, barnmöten, konsert och frukostseminarium. I år kommer konferensen att vara i Donsö Missionskyrka och runt om den.

Temat för i år är ”Din identitet i Kristus”.

Medverkande: Judy Peterson, Carl-Olof Hultby, Ante Lindström, Abrahams, Mr Goran m.m

Ö-konkurrent - Dyrön

Onsdagens utflykt gick till Dyrön. Passande nog kom äntligen härliga sommardagar. Vi fick en fin tur genom skärgården från Rökan via fina småöar ut till dagens mål där Christina och Lars-Håkan mötte oss. Efter fika gick vi södra delen av Dyröleden och överaskades av dramatisk natur, fina utsikter, spännande vägar t ex genom en bergsklyfta som gav Fjällbacka tuff konkurrens. Och så fanns ju mufflonfåren....fåren??
Lastmoppar kände vi igen, däremot hade inte golfbilarna nått ön. Lite överraskade av att finna en bod märkt med  Carla. Fina hus, blommiga vägar. Affär och restaurang fanns oxå om man nu inte hade trevliga vänner som försåg en med kulinariska finesser som hemfiskad makrill! En resa till Dyrön är alltså högst rekommendabel.

Kräsna som vi är tycker vi ändå att Donsö är bäst men på en punkt slog oss familjen Ls ö och det var närheten från huset till en härlig badplats. Badrocksavstånd. Samt manetfritt och 20 grader i vattnet.

Haikiamo italiano

Italienresa 
Äta, sola och simma 
Sommar i Arma

Rapport från Davidssons utsända vid medelhavet.

Husets historia - del 4

3. En och en halv plan 2005 -

Lars och Karin och Bo Davidsson

Den tredje större ombyggnaden 2005 - 2006 resulterade i:

• En andra våning ersatte vinden genom att taket lyftes
• Fönsterverandan ”återskapades”
• En klassisk träfasad ersatte eternitbeklädnaden

/ Lars

2006

Husets historia - del 3

Dubbelstugan 1870 ---- fortsättning

Hanna Johansson (1883 – 1966)

Kajsas dotter Hanna gifte sig aldrig och tog över huset efter föräldrarnas död. Hon försörjde sig på många sätt, däribland att hyra ut del av huset till sommargäster. Jag har hört berättas att hon själv bodde på vinden under sådana somrar. Ett par av de spröjsade dubbelfönstren på sydfasaden byttes mot ett enkelt treluftfönster, troligen på 50-talet. 

Bilden troligen från 30-talet - tagen från grannens hus som byggdes 1926 och innan  ladan (till vä i bilden) brann ca 1941

Ruth (f Nyfeldt 1916 – 1969) och Ragnar Davidsson (1914 – 1998)

Efter Hannas död diskuterade kusinerna vad de skulle göra med huset. Ruth och Ragnar anmälde sitt intresse och fick köpa. Sommaren 1967 var den första de tillbringade i huset och planer för förnyelse började gro.

Kajsas barnbarn Ruth dog redan 1969 men Ragnar fullföljde planerna och lejde ut arbetet till ”Kössö-snickarna”. El-, vatten- och måleriarbeten utfördes av andra. Till exempel var det Sandor Szegedi (vaktmästare i Kungälvs missionskyrka) som tapetserade och målade invändigt.

1970 byggdes huset om. Den totala ytan förändrades endast marginellt. Veranda och farstu gjordes något större. De tydligaste förändringarna var att huset kläddes med eternit, att glasverandan ersattes med en med tredelat fönster samt att vatten och avlopp drogs in.

2005

Här ses exempel på miljöeffektiv och kostnadsbesparande återanvändning av material. När den nya farstun byggdes användes en gammal dörr (troligen bakdörren på östra gaveln) som nytt väggmaterial. Även upptill vä ses en gammal dörr som fasadskiva. 

Lars och Bo Davidsson

Kajsas barnbarnsbarn Lars och Bo tar över ansvar och ägande successivt under 1990-talet. Inga större förändringar av huset görs.


/Lars

Husets historia - del 2

2. Dubbelstuga 1870/75 - 2005

Kajsa Johansdotter (1853 – 1930) och Erik Johansson (1846 – 1874) resp Andreas Johansson (1842 – 1917)

Kajsa gifter sig med Erik 1871 och tar då över huset.  Erik drunknar 1874, han var troligen fiskare. De får inga barn tillsammans. Efter Eriks död gifter Kajsa om sig (1875) med dennes bror Andreas.

Kajsa föddes till ”Bengtssons gamla” (”Tavias”). Hennes föräldrar var JP Bengtsson (1828 – 1880, född på Tjörn) och Johanna Olsdotter (1831 – 1920).

Erik och Andreas föddes till ”Kaptens”. Deras föräldrar var Johannes Andersson (1815 – 1899?) och Olena Gustafsdotter (1814 – 1848). Olenas farfar hette David Niefeldt och kom till Donsö från Tyskland. Det är inte svårt att förstå varifrån Johan Nilsson fick idén till efternamnet Nyfeldt!

Kajsa och Andreas

Kajsa och Andreas fick många barn:

• Emelia (1876 – 1880)
• Johan Patrik/”JP” (1878 – 1966)
• Odina/vår mormor (1881 – 1921)
• Hanna (1883 – 1966)
• Emil (1886 – 1886)
• Karl Albert Alexius Josefinus (1887 – 1892)
• David (1892 – 1929)
• Ester (1895 – 1957)
• Arvid (1900 – 1965)

Vårt hus kallas ”Bengtssons nya” och det tyder på att Kajsas far påtagligt bidragit till att huset byggdes om och ut. Vår byggmästare Östen Olofsson, konstaterade i samband med vår ombyggnad att huset från början varit en enkelstuga.

Hanna Johansson (1883 – 1966)

Kajsas dotter Hanna gifte sig aldrig och tog över huset efter föräldrarnas död. Hon försörjde sig på många sätt, däribland att hyra ut del av huset till sommargäster. Jag har hört berättas att hon själv bodde på vinden under sådana somrar.


/Lars

Äldsta bilden vi känner till, osäkert datum, kanske runt 1900. Inga hus  ännu byggda uppe på berget bakom. Stugan är mörk - troligen rödmålad då. 

Bilden troligen från 1909, nu har det tillkommit hus ovanför och framför. Huset nu i ljus färg. 

Här ses huset på ett vykort från 1909. Man anar dasset bakom. 

Gäster från när och fjärran

Tre söndagsgäster gladde oss igår. Stina fick besök av Kungälvsvänner. Och jag fick äntligen chansen att rå om min kusin Anette som är hemma på Sverigebesök, hon bor sen länge i trakten av Thessaloniki. Vi käkade grekisk sallad (!) och gick sen en långpromenad och pratade nutid och minnen från uppväxten bl a på Näset och Styrsö.

Dagens outfit: Retrochic med moster Astrids långkjol från 1962!

Husets historia - del 1

1. Enkelstuga 1805/10 – 1870/75

Olena Andersdotter och Zackarias Börjesson resp Johannes Bengtsson

Huset byggdes av Olena Andersdotter som var född 1785 till ”Björklunds”. Hon var gift två gånger. Först med Zackarias Börjesson som var dräng till ”Sellis” och sedan med Johannes Bengtsson (f 1791) som kom från Mollösund.

Med Zackarias fick hon barnen Börje (f 1808), Andreas (f 1810), Carl Magnus (f 1812) och Brita (f 1814). Att döma av husförhörslängderna dog alla utom Carl Magnus i tidig ålder. Carl Magnus omtalas senare som styvson till Johannes Bengtsson.

Med Johannes fick Olena barnen Carl (f 1820) och Christina (f 1828).

Johannes Bengtsson omtalas i husförhörslängd som ”utfattig strandsittare” vilket bör innebära att han inte ägde marken huset stod på. Kan Olena ägt huset? Kan någon annan ha gjort det?

Carl Johansson Bengtsson och Catharina Andersdotter

Olenas son Carl (1820 – 1868) och Catharina (f 1812) fick inga barn och när de dog kom huset att stå tomt en tid.

Carl omkom tillsammans med tre andra Donsöfiskare efter att ha bytt fångad fisk mot en flaska (med okänt innehåll) och druckit…

Dagens haiku

                            Havet är ingens

                        Men nuet är ditt eget

                            Tillfälligt besök

Vrångö gamla kyrkogård

Vrångö har två kyrkogårdar - gamla och nya. Både lika och olika. Missar inte en kyrkogårdsrunda när man får chansen. Här syns tydligt Vrångös betydelse som hemvist för lotsar som skulle leda båtarna söderifrån in till Göteborg.

Vrångöutflykt

Solen skiner från en klarblå himmel men i vind eller skugga är det SVALT! 17 grader i luften 8 m/s nordvästligt på Vinga. Det blir båt- och cykelutflykt till grannön. Deras gästhamn är proppfull och bakom piren är det lä men den nygjorda fina badbryggan är tom för där är det kaaalt. Efter en kopp kaffe från Fiskeboa drog vi till vår heta favoritklippa på östsidan istället för ett dopp. Det är nog så där 17 grader i vattnet oxå...

Avslutningsvis fortsatte vi runt norra promenadslingan och funderade som vanligt på vad träden hette. Vi var ganska säkra på att det var många hasselträd och fick bekräftelse när jag hittade några enstaka hasselnötskart eller vad det kan kallas. Varför hittar man så lite nötter med så mycket hassel?

Seglarminnen

Har haft ideer om att ägna lite av semestern till att få lite ordning på gamla bilder. Iofs - gamla bilder - är det ganska bra ordning på, de sitter i gamla album från tiden när en filmrulle rymde 24 bilder och dem fick man ransonera, kanske hela sommaren.

Det är de senaste årens digitala bildkaos (24 bilder på samma motiv på en minut eller kanske 1000 klick sista månaden?) som ställer till det. Trots lite halvrisigt väder har det ändå dröjt med bildfixandet. Men ikväll började jag bläddra och hamnade ändå i gamla-gamla bilder. Sista dagarna har bjudit seglingsprat och därför får dessa bilder komma fram här

Här är min morbror Göte och jag i hans gamla J10 (tror jag), jag är nog 4-5 år och visst ser det ut som jag trivs. Några år senare hade han en GKSS-eka och jag var med när Göte och familjen seglade från Styrsö till Rävholmen. Jag fick styra på hemvägen och blev helt seglingsbiten. Det var nog sommaren 1970.

 1971 fick jag gå på dagseglarskola på Långedrag och lärde mig grunderna.  Sen måste man ha en segelbåt förstås och efter lite tjat (?) fick jag köpa en lilltriss - en minitrissjolle på sådär 320 cm.. Morfar hjälpte till att ordna båtplats på Näset. Det hände ett par gånger att jag tog mig ända till Styrsö. 

Här har vi lånat en gigg av Vind i seglen-föreningen på Styrsö, 1989 står det på fotot, vi lånade några gånger och hade sen några år en egen liten segelbåt - Ryds triss -och gjorde seglingsförsök med familjen. De blev ingen succe. Pinsam grundstötning utanför styrsö, paddlande i svag vind, barn som slår sig i den trånga båten..... Fem pers i en båt på drygt 4 m var lite krångligt och alla blev (så småningom) väldigt nöjda med bytet till motorbåt istället....

Respekt

De flesta vägarna här är inte avsedda för större fordon än cykel och lastmoped (eller numera golfbil). De arbetsfordon som finns får vara av måttlig storlek för att komma fram. Den lilla sopbilen t ex.
Men ibland krävs större. Och att se den här lastbilschauffören trixa sig upp i backen till platsen där man nu röjer efter den nerbrunna Allstugan det är imponerande. Backa upp i hårnålssväng och stanna med cm-marginal till grannhuset. En stor sten begränsar på högersidan mot backen.. Ett träd i vägkanten fick stryka med .