Vi går en mulen kvällspromenad och ser fem fiskebåtar i djuphamnen denna helg - numera dyker det upp någon fiskebäckare emellanåt. I övrigt utlokaliserade donsöbåtar. Ginneton Fiskebäck, Clipperton Donsö, Kristine Cuxhaven, Monsun DK, Neptun DK
På piren ligger kryssningsbåten Hebridean Sky kvar och skymmer sikten för oss. Det jobbas för fullt på den, tex såg skrovet nymålat ut.
Mulen dag med kall sydvästlig vind men vi tar en promenad till Styrsö. Uppe vid skolan hittar vi två ensmärken! de markerar starten på den nya skogsrundan "Sjömilen" 1852 meter lång, ett nytillskott bland Styrsö naturstigar. Skolbarnen har varit med och fixat den.
Det isklassade kryssningsfartyget Hebridean Sky, 90 meter långt, hedrar Donsö med sitt besök. Inte djuphamnen som man kunde tro utan längs piren.
Foton tagna med mobilkamera, från trafikbryggan resp andra våningen med tub.
Finbesök nummer två är en liten kungsfiskare som håller till runt ångbåtsbryggan. Hans Fhager upptäckte den igår när den flög ut under en brygga. Jag fick leta både fredag eftermiddag och lördag förmiddag, men jag fick syn på den!
Foto från Wiki.
Vädret har varit lite mer gynnsamt när det gäller fotografering ... här är några bilder från januari 2021!
Det har varit roligt att försöka fotografera med mobilen genom tuben. Siktet inställt på måvholmsgapet där det ofta ligger fartyg på redden. Ibland blir det riktigt bra bilder... Några jag gillar får plats i detta inlägg.
Till trettondagen kom det snö - årets - och vinterns - första. Och snön har klarat sej några dagar - temperaturen har snurrat lite längs nollstrecket.
Och idag har solen tittat fram från sin låga position. Efterhand allt molningare.
Solen går upp 08.49 och går ner 15.49 - sju timmar ovan horisonten. Maxhöjden var 10,3 grader...Det blir långa skuggor. Och intensivt sken in på verandan innan den försvinner bakom Styrsö.
 |
| Bergatrollet har fått vit mössa |
 |
| Nu är det tomt i djuphamnen igen. Slut på jullovet. |
Text från svt.se:
Vi går inte bara mot ljusare tider – på måndagen sker även ett unikt möte
mellan planeterna. Det är Saturnus och Jupiter som kommer sällsynt tätt
intill varandra. Mötet går att skåda från jorden med en kikare.
Det tar 30 år för Saturnus att snurra ett varv runt solen. Jupiter 12. Sett från
jorden hinner Jupiter i kapp Saturnus vart 20:e år. Men att planeterna
befinner sig så nära varandra som nu är särskilt sällsynt.
– Senast de var så här nära var i juli 1623. Det beror på att deras banor
inte är i exakt samma plan, säger Carina Persson, forskare inom galaktisk
astrofysik vid Chalmers.
Men våra förfäder kunde då inte beskåda den så kallade konjunktionen
, eftersom solen blockerade den.
– Förra gången en sådan här konjunktion var lika lätt att se som i år var
den 4 mars 1226. Nästa gång planeterna är skapligt nära varandra igen blir 2080.
Redan nu kan man se hur de två planeterna närmar sig varandra. De hittas
lättast genom att titta på himlen åt sydväst vid solnedgång, då det fortfarande
är för ljust för att se stjärnorna.
– Men de ligger lågt ner på himlen, strax över horisonten. Så det får inte vara
skog och berg som skymmer.
På måndag den 21 december, någon timme efter solnedgång, möts de
två himlakropparna på himlen. Jupiter, den största planeten i vårt solsystem,
kommer vara mest ljusstark och befinna sig strax under Saturnus.
– Med en kikare kan man få se Saturnus ringar och Jupiters månar.
Men i verkligheten är Jupiter och Saturnus inte så nära varandra som
det ser ut från jorden. Saturnus är 733 miljoner kilometer längre ifrån
jorden än Jupiter, säger Carina Persson.
Hon forskar själv om exoplaneter, alltså planeter kring andra stjärnor
i fjärran solsystem.
– Det är fascinerande att vi kan se planeterna i vårt eget solsystem med
blotta ögat. Det är ju ändå vår hembygd."
---------------------------------------------------
Den 21 december var det mulet på em. Vi kom hem till Kungälv på kvällen
och kanske var det en gnutta klarare då - men från vår utsiktspunkt (balkongen)
ser vi ej mot sydväst.
På juldagen när vi återkom till ön var det däremot en strålande dag och vid
17-tiden gav vi oss ut och spanade. Jupiter är lätt att se (den fastnade
tillochmed på fotot) Saturnus sågs för bara ögat strax nedan och lite till höger.
Ännu tydligare i kikaren men det var svårt att säkert identifiera ringarna med en skakig
handkikare
.
