Lila förhoppningar och svart vecka

Vad gör jag på Donsö? Jo om det inte är vinter eller busväder så är det en hel del vimsande ute i trädgården. Jag petar lite här och där, drar upp något ogräs, flyttar några stenar, sår lite frön som sällan tar sig, inser att rosorna som faktiskt verkat överleva vintern, åtminståne några,  redan har bladlöss och larver som äter hål. Det är oorganiserat och inget blir riktigt färdigt men det är skönt att vara ute.

Nu har jag vågat köpa min första klematis. Förhoppningen är en fantastisk lilablåblommig vägg, men.....Förra året hade jag en annan klätterväxt som enligt bilden skulle blomma överdådigt. Min växte snabbt, rankorna spred sig och klängde iväg, men blev det några blommor?? Nix. Inte en enda.  Slingerkrasse som skall bli flera meter har jag sått många gånger och tillslut frampå hösten kommer några enstaka små blommor.

Nåväl. Hoppet är det sista som dör... Är krukan för liten förresten?

Pysslet i trädgården tog hela förmiddagen. Efter gårdagens kyla och hårda vindar är det lugnt, halvklart och lite ljummet igen. Gott att sätta sig på bänken och ta en kopp kaffe.

Larsan har varit på Lökholmen förstås. Och sett SVART RÖDSTJÄRT. En glad uppföljning av STONECHATfyndet(svarthakad buskskvätta) på Tofta i måndags. På önskelistan står svartbenad strandpipare (Kentish Plower) men den lär inte dyka upp här.

Här sitter Lars i svarta hörnet och registrerar sin rödstjärt på alla listor han kan.